Vi har hunnit till slutet p\u00e5 veckan och snart December m\u00e5nads mitt.
\nI morgon \u00e4r luciadagen kommen och s\u00e5ledes \u00e4r det snart bara 2 veckor kvar till jul.
\nUtomhus lyser gr\u00e4smattan lika gr\u00f6n som September. P\u00e5 en mycket kort tid sv\u00e4ngde graderna fr\u00e5n minus till flera plus och n\u00e4stan all den sn\u00f6 som tidigare kom har regnat bort.<\/p>\n
Nu b\u00f6rjar den ber\u00f6mda stelheten i kroppen g\u00f6ra sig till k\u00e4nna. Och det med besked.
\nHar klarat mig v\u00e4ldigt l\u00e4nge i \u00e5r. Men inte l\u00e4ngre. Nu vill inte kroppen h\u00e4nga med eller tr\u00e4na mer. Det \u00e4r bara att inse. S\u00e5 lite stabilare v\u00e4der – utan dessa tv\u00e4ra kast \u00f6nskas, tack!<\/p>\n
Trots att jag kan kroppens reaktioner under den kalla \u00e5rstiden. S\u00e5 hatar jag sm\u00e4rtan kylan och de sp\u00e4nda musklerna ger mig. Musklerna k\u00e4nns som is. Kylan tar sig in i min m\u00e4rg. Psykiskt f\u00e5r stelheten mig att falla. Det k\u00e4nns det som om jag skulle golvas. Allt jag tr\u00e4nat upp verkar falla is\u00e4r.
\nOch varje \u00e5r f\u00e5r det vara s\u00e5. F\u00f6r n\u00e5gon dag. Ingen f\u00f6rklaring. Och ingen beg\u00e4ran, f\u00f6rv\u00e4ntan eller m\u00e5l om att n\u00e5gon annan ska f\u00f6rst\u00e5. Jag till\u00e5ter mig sj\u00e4lv att vara golvad. Livet har visat att jag ska bem\u00f6ta fakta med \u00f6dmjukhet och p\u00e5minna mig sj\u00e4lv: Man beh\u00f6ver inte klara allt.<\/p>\n
Men varje g\u00e5ng jag faller – s\u00e5 reser jag mig ocks\u00e5. \u00a0Stark och sju evigheter rikare. Jag g\u00f6r mitt b\u00e4sta f\u00f6r att gilla l\u00e4get, f\u00f6r det \u00e4r ju det \u00e4nda jag kan. S\u00e5 varf\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ka n\u00e5got annat? De brinnande ljusen sprider en doft av jul. \u00c4r det kanske ingef\u00e4ra eller kanel? Och s\u00e5 sm\u00e5ningom ska jag dra p\u00e5 mig ytterkl\u00e4derna och bege mig till den st\u00f6rre grannstaden f\u00f6r lite julklappsshopping och kvalitetstid inkl. middag med den allra finaste \u00c4ngeln som finns i mitt liv…<\/p>\n Sakta reser jag mig igen, Magnus Carlsson – \u00c4nglarnas tid<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Vi har hunnit till slutet p\u00e5 veckan och snart December m\u00e5nads mitt. I morgon \u00e4r luciadagen kommen och s\u00e5ledes \u00e4r det snart bara 2 veckor kvar till jul. Utomhus lyser gr\u00e4smattan lika gr\u00f6n som September. P\u00e5 en mycket kort tid … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\nJag vet<\/em> det. Och den vetskapen k\u00e4nns trygg att b\u00e4ra!
\nD\u00e4r st\u00e5r jag p\u00e5 bergets topp. Och ser ut \u00f6ver den tilltufsade bron till sm\u00e4rtfriheten i \u00c4ngelns rike. Alltid.\u00a0Det \u00e4ven denna g\u00e5ng.
\nNu st\u00e5r jag helskinnad och stolt. Redo att \u00e5ter bygga.. \u00a0Kom! Hj\u00e4lp till, de som vill…
\nS\u00e5 b\u00f6rjar vi tillsammans lappa och laga. Silkestr\u00e5den runt vingarna som h\u00e5ller bron ska \u00e5ter nystas…\u00a0Men sakta, f\u00f6rsiktigt, \u00a0det \u00e4r ingen br\u00e5dska. L\u00e5ngsamt… S\u00e5 att inte tr\u00e5den brister.<\/p>\n
\nEn spellista p\u00e5 Spotify spelar julmusik f\u00f6r mig. Vackra s\u00e5nger om sn\u00f6. Om fallande stj\u00e4rnor. Om gemenskap, om klappar och \u00c4nglar.<\/p>\n
\n\u00c4nglakramar!!<\/p>\n