Det finns s\u00e5 mycket jag skulle vilja skriva…
\nS\u00e5 m\u00e5nga inneh\u00e5llsrika ord om funderingar, om k\u00e4nslor, om l\u00e4ngtan…<\/p>\n
L\u00e4ngtan efter den lilla handen t\u00e4r p\u00e5 mig.
\nDen f\u00e5r mitt hj\u00e4rta att k\u00e4nnas som om det skulle spr\u00e4ngas i tusentals bitar.<\/p>\n
Runt om mig finns underbara m\u00e4nniskor som sj\u00e4lva b\u00e4r sitt barn och f\u00f6der fram det.
\nTycker om att dela deras lycka och mitt hj\u00e4rta v\u00e4rms innerligt n\u00e4r de visar bilder, n\u00e4r jag ser och h\u00f6r deras innerliga lycka!!<\/p>\n
Det facto att aldrig f\u00e5 uppleva ”the first living moment”, det g\u00f6r mig inte mycket. Har aldrig k\u00e4nt att just den upplevelsen \u00e4r ett ”m\u00e5ste”.
\nJag har ist\u00e4llet k\u00e4nt mig tvivlande till om mitt funktionshinder skulle klara av en graviditet. F\u00f6rmodligen skulle kryckorna ha bytts ut mot rullstol under de sista m\u00e5naderna
\noch jag skulle f\u00f6rmodligen ha varit r\u00e4tt of\u00f6rm\u00f6gen att r\u00f6ra mig under den sista tiden.
\nMen n\u00e4r man v\u00e4ntar barn p\u00e5 ”naturligt” s\u00e4tt vet du ungef\u00e4rlig v\u00e4ntetid och du vet att du ska f\u00e5 barn.
\nFolk runt omkring dig fr\u00e5gar\/ undrar och vill veta…. (kanske s\u00e5 mycket s\u00e5 det blir jobbigt?)<\/p>\n
N\u00e4r man \u00e4r i en adoptionsprocess vet man att det \u00e4r fr\u00e5ga om v\u00e4ntetid i \u00e5r och ingen kan med s\u00e4kerhet s\u00e4ga att vi \u00e4r n\u00e5gon av dessa m\u00e4nniskor som har privilegiet att f\u00e5 ett barn genom adoption. Och det \u00e4r inte ofta som vi svarar p\u00e5 fr\u00e5gor om hur det g\u00e5r, hur vi m\u00e5r osv.
\nJust nu \u00e4r vi inne i vad som borde n\u00e4rma sig slutskede i hemutredningen. Vi har funderat, diskuterat, skaffat papper… F\u00f6rest\u00e4llt oss olika t\u00e4nkbara situationer.
\nVi har gr\u00e5tit, vi har skrattat. <\/p>\n
Och om beskedet blir det att vi inte anses som l\u00e4mpliga f\u00f6r\u00e4ldrar blir vi f\u00f6rst\u00e5s ledsna och d\u00e5 m\u00e5ste den sorgen f\u00e5 sin tid. Men d\u00e5 kan vi sedan g\u00e5 vidare med vetskapen om att vi allafall hade kraften\/modet att f\u00f6rs\u00f6ka. Om det finns en liten hand som hittar fram till v\u00e5rt hem n\u00e4r ”den lilla handens resa” n\u00e5r sitt slut… <\/p>\n
Ja, d\u00e5 ska den lilla handen veta att den har varit efterl\u00e4ngtad och \u00f6nskad fr\u00e5n dag ett – oavsett vad.<\/p>\n
\u00c4nglakramar!!<\/p>\n
Chris Medina – What are words<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det finns s\u00e5 mycket jag skulle vilja skriva… S\u00e5 m\u00e5nga inneh\u00e5llsrika ord om funderingar, om k\u00e4nslor, om l\u00e4ngtan… L\u00e4ngtan efter den lilla handen t\u00e4r p\u00e5 mig. Den f\u00e5r mitt hj\u00e4rta att k\u00e4nnas som om det skulle spr\u00e4ngas i tusentals bitar. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa