Nu säger jag med en gång att jag inte är på så hemskt bra humör.
Jag har under dagen satt nytt hormonplåster…. Det fjärde i ordningen sen jag fick den nya sorten…. Första bytet gick ju alldeles lysande, det var inga som helst problem!
Men nu känns det inte bra…..
Återigen känner jag värmen komma… Börjar som en vag känsla för att sedan, likt en våg, skölja över kroppen… Upprepade gånger känner jag behovet av att trorka ansiktet… Känns som om svettdropparna syns…Alltid lika genant… Men nu har jag lärt mig att dessa droppar inte syns, att det är barar jag som känner av dom… Dessa går om efter ett tag!
Humöret är som sagt inte det bästa…. Gränsen mellan skratt och gråt har blivit mindre… Jag kan ena stunden sitta och gråta för att stunden därefter skratta sorglöst och anse att inte ett mörkt moln finns på min himmel…
Jag funderade på varför denna känsla är så bekant…. Och kom på att jag hade samma känsla i kroppen när jag försökte genomgå hormon behandling för min endometrios för X antal år sedan…. Jag är så väldigt känslig för hormoner!!
Jag beundrar verkligen ängeln med ett hjärta av GULD och alla andra änglar i min närhet för att ni orkar med mig!!! Jag fattar inte hur ni orkar?? När jag gråter, surar osv….
Det här är inte lätt….. Det är bara så jobbigt att prova, prova och prova!!
*Torkar tårarna* och kramar om!
Lilla vännen… Jag skickar dig många, många styrkekramar. Livet är så orättvist ibland.
Tack! Ja, livet känns riktigt orättvist i bland…. Man vill ju inget annat än att må väl…. Det önskar jag nu, mest av allt!
Du är ju du och vi älskar dig precis som DU är, med skratt och tårar!! 🙂 *kram*
Oj! Tack älskade vän, det värmer så!!! Kram!