Torsdag…. Allt väl här i dag!
Satt och tänkte på det som sägs:
”Enda vägen är rakt igenom – men det är inte alltid den lättaste”
”Enda vägen är rakt igenom – men det är inte alltid den lättaste”
Så är det nog!! Den vägen är nog inte den lättaste men i längden är det den bästa vägen.. Att gå rakt igenom det som gör ont för att åter bli hel….
Men inget ont som för något gott med sig =)
Under denna inre resa har jag nog lärt känna mig själv och lär känna mig själv…. Det gör ont, ont som f*n när man inser, konstaterar, gråter, skriker, tycker att allt är orättvist och det känns som INGEN förstår!!
Men…. Alla måste inte förstå, alla KAN inte förstå….. För det finns nog saker i livet som man ej kan förstå om man inte har varit i det själv…. Jo, man kan finnas där, stötta och hjälpa…. Men det finns inte alltid nån konkret lösning på det som upplevs som problem… Lösningen är oftast tid!!
Det behöver inte alltid heller finnas en orsak till tårar….. Under min utproving med hormonerna har jag nog märkt det. Jag är känsligare…. Jag vet om det… De bara kommer, jag kan inte hejda dem! Jag gråter för att jag är lycklig, jag gråter för att jag är glad för någon annans skull, jag gråter i bland för att jag tycker att det är pinsamt att sitta i så unga år med övergångsbesvär…. Listan kan göras lång!! Men kommer tårar så kommer dom…. Jag har slutat tycka att det är pinsamt att jag gråter så mycket!! Och med ens blev tillvaron lättare!
Jag har kommit en lång bit på vägen och ensam det är jag inte….. Änglarna finns!!
Jag har många gånger fallit ner i mitt svarta vattenhålet när bakslagen har kommit, tillsammans med änglarna har jag trampat och trampat för binnkära livet, tagit mig upp….
Något som slog mig är att jag nu är stark i mig själv… Jag är stolt för att jag orkade genom helvetet….. Faller inte lika långt ner längre om tillvaron är jobbig… Vattnet når bara till knäna….. Och i vattnet flyter rosenblad…. så stilla…. så vackert….
Vattnet skrämmer mig inte längre!
*Torsdagsflum från Skruttet*
ETT LITET SKRUTT,DET VAR EN GÅNG—SOM FYLLDE MITT HJÄRTA MED GLÄDJE OCH SÅNG—MITT HJÄRTA SMÄLTE NÄR HON LOG—OCH MED SITT SKRATT HON MED MEJ TOG—TILL EN VARDAG UTAN BEKYMMER—MEN SORGEN NU MIN GLÄDJE SKYMMER—FÖR PLÖTSLIGT SKRUTTET BORTA VAR—ENDAST MINNEN HAR JAG KVAR—MITT HJÄRTA VÄRKER, SAKNAR SÅ—VAD HAR HÄNT, HUR BLEV DET SÅ—VART HAR SKRUTTET MITT FÖRSVUNNIT—HAR ETT KNYTT HENNES HJÄRTA VUNNIT—DÅ KAN JAG INGET MERA GÖRA—BARA MIN KÄRLEK ÖVERFÖRA—TILL ETT ÄLSKAT LITET SKRUTT—OCH TILL HENNES NYA KNYTT-
TACK från djupet av mitt Änglahjärta =) Änglakramar!!
Gråt när det känns så….man behöver ingen orsak för att gråta… Om tårarna vill ut så ska man låta dom komma. Spelar ingen roll om dom är av glädje eller av sorg eller bara tårar som vill ut.
Och änglar finns….överallt….
Så är det nog! Å så skönt det kan vara att gråta ibland!