Den långa väntan…

 

Nu känns allt så vansinnigt orättvist! Jag var på läkarbesök i dag, hade ju bestämt mig att låta ta bort allt… Har tyckt att jag på senare tid ha haft ”ondare än vanligt”, det har känt som om jag skulle ha nått i magen, har haft problem med mina grövre wc besök… har gjort ont.. En tror jag delvis förklaring hittades i dag… Endometriosen har kommit tillbaka… sägs det.
 
Jag var så klar i mitt beslut att låta ta bort allt… Hade läst om olika metoder… Hade tänkt att: Ok före eller senare måste den ju bort så varför inte nu… Enklaste möjliga metod med minsta snitt (böjar få så svårt att läka i hop) Så blir det, trodde jag! Samma sekund som läkaren sa att det kändes som om jag hade en cysta, ville jag bara bort därifrån…. Inte igen! Dessa jävla*ursäkta* cystor!! Har haft olika typer av cystor… vätskefyllda ch sånna som har ”vävt in sig i sig själva” Denna gång såg det ut som endometrios sa han. Den lilla äggstocksbiten som lämnades kvar vid förra operationen (för hormonproduktionens skull) måste bort, och måste äta hormoner i konstjord form. Förra operationen upptäkte man endohärd (ar?)på tarmen och pga att det högst troligt finns sammanväxningar och dyl är bästa och kanske enda sättet att göra en öppen buk operation… Då man riktigt ”rensar och gör rent”! Operation görs inom 6 veckor, ev tidigare om det bli akut…
 
Enligt mig skulle det gärna kunna ske så fort som möjligt, för det värsta som finns är att gå och ha ont och veta att man har nått i magen som ska bort! Men denna gång kan jag förstå att jag måste vänta, för i och med att det ska ”rensas och städas” så vill man vara ordentligt förberedd… Det är bra!!! Jag ser det positiva i att jag måste vänta denna gång 🙂  Är inte sjuksriven nu… Jag vill inte heller vara det…. Blir säkert sjuksriven en tid efter ingreppet ändå. Räcker så!
Men fasen! Jag kan inte riktigt förstå varför jag är lessen… Jag var helt på det klara att ”allt ska bort” före jag for dit! Det som känns så hopplöst är denna endo, som envisas med att komma tillbaka!Allt känns så deffinitivt!
Jag ber till alla änglar i himmelen och här på jorden att ge mig styrka att klara av att vänta, trots smärtan, att jag ska få styrka att orka ta mig i genom detta… för att en gång för alla få se ljuset på andra sidan bron…. Att få leva en smärtfri tillvaro!
Just nu har jag ont – som alltid efter dessa undersökningar! Men i morgon är en annan dag! I morgon ÄR en bättre dag!
 
Nu kommer bloggen att vara ett stort stöd! Kommer nog att bli ett och annat inlägg nu!
 
Jag önskar er, mina bloggläsande änglar en trevlig fortsättning på kvällen!
Det här inlägget postades i Okategoriserade, Sjukdomen Endometrios. Bokmärk permalänken.

10 svar på Den långa väntan…

  1. Greta skriver:

    Snälla,att vänta det är värst!!!Tänk och planera ditt fina änglarum,va härligt där skall bli med alla tavlor ,nymålat och alla levande ljus mm,mm…det är ´nåt härligt att vänta på!Hur skulle det vara med ett vitt fårskinn att ligga på?Det vore väl skönt?
    Medkänsla är din smärta i mitt hjärta.okänd författare

    Kramar Greta

  2. Anita skriver:

    Vännen..börja med läkningsprocessen redan nu, tänk, skriv, känn, gråt, skratta,skrik..du får göra precis allt det där du känner för att göra..det gör väntan och tiden efter ingreppet mera uthärdlig. Gör som Greta skrev..tänk på ditt fina änglarum, där du får vara ifred med dig själv och dina känslor, få harmoni och balans i ditt liv. Skäm bort dig själv, men tyck inte synd om dig. Gräv inte ner dig i negativa känslor, utan använd dem i läkningsprocessen. Du är så stark, gumman..så oerhört stark..många andra hade gett upp, men inte du..Du reser dig högt upp över många av oss och står stabilare..använd dina erfarenheter, både dåliga och negativa och gör dem till en grund att stå på. Du fixar det här..jag vet att du gör det och tänk sen på belöningen. Alla dagar, nätter, veckor, månader och år..ja, ett helt liv du har sen fyllt av skratt…inga smärtor..bara glädje..tillsammans med de du älskar mest och som älskar dig. Tusen kramar till dig, ängeln min.

    • skruttet skriver:

      Har redan börjat! Känns bättre nu när det har sjunkit in. Allt kändes bara tungt och orättvist i dag! Bättre nu när jag har fått ”vråla ut” det på bloggen 🙂

  3. Anonym skriver:

    Det går bra, det går bra, det blir bra, det blir bra, det går bra, det blir bra, det går bra, det blir bra… o.s.v
    Kraaaaaaaaaaammam

  4. Anonym skriver:

    …till min ängel där långt borta. Jag önskar att jag idag kunde förmedla till dej värlens allra vackraste o trösterika ord…men alla ord känns just nu så tomma o uppnötta, därför får det bli ett enkelt: Allt ordnar sej, du finns i mina tankar. Så hoppas jag att änglarna tar över och omsluter dej på alla sidor och håller dej i hand tills jag har möjligheten att komma och krama dej. Stina

  5. greta skriver:

    Du har väl det varmt i änglafamnen trots kölden ute?
    Har en bok,Tänkvärt av gunnel &Klell Swärd
    där finns mycket tänkvärt för en som inte skriver så fint som Du. bl.a Plågan kan vara det frö
    ur vilken lyckan spirar.
    Det skall vi hoppas på!!!
    Kanske bäst att krypa under fällen och ligga där hela kvällen.

Lämna ett svar till Greta Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.