Bröllopsminnen

En helt vanlig dag är det i Änglapalatset i dag.
Frukosten är intagen för en god stund sedan, några måsten finns under dagen men inga stordåd blir det =)
 
Att gifta sig är stort för många, sägs vara en av de viktigaste dagarna i livet. Bröllopet är något man minns =)
 
Som jag skrev i ett tidigare inlägg blir jag nervös i bland.
Mest nervös är jag för själva vigselakten…
Men jag behöver ju bara lyssna till mitt hjärta och säga JA!! <3 =)
 
Vad minns just du från ditt bröllop??
(Kommentera anonymt eller via mail om du så vill)
 
 
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

6 svar på Bröllopsminnen

  1. BlackMagic skriver:

    En hel del kan tydligen gå på tok, prästen försenad, in och uttågnings musiken blev omvänd, fel psalm, Rubys ena mellannamn föll bort i frågorna, sången kom på fel ställe och prästen hade glömt bibeln på kanslibordet. Vi fick den senare på festen men då märkte vi att de skrivits fel namn i den. Jag gifte mig med mig själv ungefär.Fick den utbytt nån vecka senare. Men gifta blev vi och roliga minnen har vi haft av de efteråt. För prästens del ”dålig dag på jobbet” kanske. Och har lov av prästen ”att nästa gång jag gifter mig ska de bli rätt”….. även prästen märkte hur fel detta blev sagt..hi,hi.

  2. vandris skriver:

    Den är en tid sedan, närmare bestämt 1987.Vi hade över 200 gäster bjudna och så hade firman som beställt maten från glömt att göra den.Det var en anställd som kom ihåg det någon futtig timme före så de fick ringa in folk för att få kött och sallad fixat. Dessutom hade min mamma drömt natten före att de hade glömt maten.Allt gick bra till slut. :DJo en sak till kommer jag ihåg. Jag hade fel färg på trosorna . Haha.De syntes igenom brudklänningen vilket vi håxade först vid frissan så en bekant fick komma med trosor till mig.

  3. mumsen skriver:

    Vi hade glömt bort att skaffa spelman till kyrkan så prästen ringde och väckte en kompis, som kom i jeans o ullsockor (13 juni ) Jag hann tänka på om prislappen under skorna fanns kvar,vid altaret. Minns bäst när prästen förklarade att nu heter det , vi och vårt inte ditt och mitt.Jag var nog ganska vimmelkantig mest hela tiden o kär som en klockarkatt. Sedan regnade det , jag blev sjuk i magen (vekon fast vi hade försökt planer mellan datumen) På väg till Lappland var vi så trötta så vi måste ta in på Tiiranlinna i Brahestad och sov en natt o vi va sååååå sjuk, men de hade goda ägg till frukosten. Nog var det en speciell dag och högtidlig. Kram

Lämna ett svar till mumsen Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.