Den här dagen blev inte så tokig ändå! Den värsta smärtan har lagt sig och nu kan jag göra saker utan att smärtan gör mig alldeles kallsvettig, Jaaa, lycka är!!!!
Och än en gång kan jag konstatera att jag har klarat mig helskinnad, nu är jag påväg ut från den mörka tillvaro som den ihärdiga smärtan inneburit…. Mitt skinn är bränt av elden MEN HELT! Nu inte bara hör jag den ljuva änglasången utan nu SER jag änglarna också! De är långt borta, men jag SER dem! 🙂
Närmare kommer ängeln, jag sätter försiktigt min fot på den bräckliga bron, bron av vingar. Är rädd för att bron ska gå sönder! Ängeln har något i handen…. vad???
Nu vet jag! Ja…..nu ser jag! I dag fick jag möta ängeln igen, ängeln med ett hjärta i sin hand! 🙂
Kramar!

