Ängeln har något i handen…..

Den här dagen blev inte så tokig ändå! Den värsta smärtan har lagt sig och nu kan jag göra saker utan att smärtan gör mig alldeles kallsvettig, Jaaa, lycka är!!!!
 
Och än en gång kan jag konstatera att jag har klarat mig helskinnad, nu är jag påväg ut från den mörka tillvaro som den ihärdiga smärtan inneburit…. Mitt skinn är bränt av elden MEN HELT! Nu inte bara hör jag den ljuva änglasången utan nu SER jag änglarna också! De är långt borta, men jag SER dem! 🙂
 
Närmare kommer ängeln, jag sätter försiktigt min fot på den bräckliga bron, bron av vingar. Är rädd för att bron ska gå sönder! Ängeln har något i handen…. vad???
 
Nu vet jag! Ja…..nu ser jag! I dag fick jag möta ängeln igen, ängeln med ett hjärta i sin hand! 🙂
 
Kramar!
Publicerat i Sjukdomen Endometrios, Vardagligheter | 4 kommentarer

I ängelns rike

Jag har inte sovit bra i natt!!! Har bara önskat att denna fruktansvärda natt skulle vara till ända! Jag som hade hoppats att jag skulle få sova gott i min ängels famn…. Min ängels famn har funnits ja….Men varken ängeln eller jag har sovit bra, nej en orolig ytlig sömn med många uppvaknanden. Mitt huvud känns tomt och min kropp är så trött…..
 
Men nånstans där långt, långt borta hör jag den ljuva änglasången, jag ser inte änglarna som sjunger men…. hmmm om man bygger nån form av bro, en bro av kritvita vingar, ja!Då kan jag ta mig över till ängelns rike!
 
I ängelns rike skrattar jag!
I ängelns rike springer jag!
I ängelns rike är jag smärtfri!
I ängelns rike är jag full av liv!
I ängelns rike bor människor jag tycker om!
 
Till ängelns rike vill jag komma
I ängelns rike vill jag bo!
 
Kramar!
Publicerat i Dikter, Sjukdomen Endometrios | 2 kommentarer

I dag skulle jag så väl behöva en änglafamn

I dag skulle jag så väl behöva en änglafamn att krypa upp i
I dag skulle jag så väl behöva ett par kritvita vingar
I dag skulle jag så väl behöva ett gott, helande skratt 
I dag skulle jag så väl behöva höra; du, jag tycker om dig!
 
För i dag känner jag denna hemska endosmärta!
För i dag känner jag hur jag blir bränd av den svidande, brännheta elden
För i dag känner jag mig så ensam
För i dag känns allt så hopplöst!
 
För i dag ser jag draken med stora svarta vingar, draken som sprutar elden över mig!
 
 MEN jag hoppas och tror att….
I morgon är en bättre dag, då ser jag nog änglarna igen!
Publicerat i Dikter, Sjukdomen Endometrios | 6 kommentarer

Änglaskruttet….

Äntligen!!! äntligen en god nattsömn! En god, djup härlig sömn! Den sömn som min kropp har skrikit efter i veckotal! Eh, jovisst har jag sovit de här senaste veckorna åxå men när jag vaknat så har det ändå känts som om jag inte har sovit….. Men i morse när jag slog upp mina blå så kände jag mig riktigt utvilad… 🙂
 
Känner mig som ett litet ”änglaskrutt” *ler*
Ett skrutt med vingar, ett skrutt med ett ansikte som ler, ett skrutt som VÅGAR vara sig själv! Ett skrutt som sträcker ut sin hand och säger…. Kom! kom, ta min hand! Du är inte ensam! Jag sluter mina vingar kring dig som ett täcke….. Ett skyddande täcke! Här är du trygg! Här får du vara den du är, här får du tycka vad du vill! Här finns ingen som säger vad du ska göra och inte göra, här finns ingen som fördömmer dig!
 
Jag önskar att alla mina dagar skulle se ut såhär, men det gör dom inte TYVÄRR! Men det är väl kanske just därför jag uppskattar dessa dagar så vansinnigt mycket!
Ha nu en riktigt bra dag!
Kramar
Publicerat i Sjukdomen Endometrios, Vardagligheter | 2 kommentarer

Ni är änglar med kritvita vingar!

Åh vad skönt när allt är bra! Ja, det kunde jag för fösta gången på länge säga i dag! Känner inte längre någon besvikelse…. Det har blivit utrett! Känner ingen endosmärta! *jubel* 🙂
Är inte lessen…. Tycker inte att allt är orättvist! Utan jag tycker att livet är helt ok i dag! Och jo, jag har faktiskt uppskattat den här dagen, trots att det egentligen inte skett nått speciellt… Eller jo…. Min vakande ängel hörde av sig och undrade hur jag hade det 🙂
Det betyder mycket för mig! Jag stannar upp *kliar mig i huvudet*
Vad skön känsla det är att få veta att någon uppskattar en för den man är!
 
Nu vill jag passa på och säga: Tack till alla er som läser min blogg…. Uppenbarligen är det några i alla fall…. Det hjälper så mycket att få skriva av sig!!!!
Om livet känns surt så bloggar jag lite och skriker ut min verde och mina tårar! Och med ens så känns det bättre! Att sedan öppna bloggen och konstatera att någon har läst… ja, det gör att det känns ännu bättre! För jag hoppas att de som läser min blogg blir hjälpta på något sätt! För jag älskar att hjälpa folk!
 
Så…..
 
Kram till alla som läser min blogg!
Ni är änglar med kritvita vingar!
Publicerat i Okategoriserade, Vardagligheter | 6 kommentarer

Änglar som frusit…..

ja, god jul på er alla här! Min jul har nog varit rätt bra! Den har innehållit allt…. Mys, kärlek, glädje… Men tyvärr åxå besvikelse och smärta. En besvikelse som har fått mig att börja fundera på om dessa vänner som jag räknat till mina änglar VERKLIGEN är mina VÄNNER? Frågetecknet är STORT! Hur vet man vilka som verkligen är ens riktiga vänner??? Kan någon snälla ge mig svar på det??
Ska jag alltid vara den som dom tänker att ”förstår nog att vi…” eller ”nån som alltid finns när man behöver”? Handlar inte vänskap bland annat om ömsesidig respekt och förståelse?? Ja, i min värld gör det nog det! Jag har alltid gjort mitt bästa för att leva efter den gyllene regeln… Den som handlar om att ”som man själv vill bli behandlad så ska man behandla andra”! Jag försöker vara tillmötesgående osv och verkligen visa andra värdighet och respekt!
Dessa änglar som jag har uppskattat så har gett mig en rejäl kalldusch! En kalldusch som gjort att dom frusit till is! En is som dom nog får arbeta länge för att tina upp! Min tillit har fått sig en rejäl knäpp!
 
Men den vakande ängeln finns där 🙂 Det känner jag! Hon är med mig alltid, men det är alltför längesen vi sågs *saknar*
*skickar kram*
 
Om ni nångång tänker att: Oj vad jag tycker om den där människan! TÄNK inte bara utan SÄG det åxå! Det är ord som värmer såååå! Att få en kram och att få höra: Jag tycker om dig. Ja, det  skulle nog alldeles säkert förgylla dagen för många!
 
Kram
Publicerat i Vardagligheter | 2 kommentarer

Den sköna ensamheten

Sitter för mig själv, har hela huset för mig själv. Eller nej inte huset… Lägenheten menar jag 🙂 Men den känns ju så stor nu när jag har den alldeles för mig själv! Jag måste dela den med kissen förstås men det gör absolut ingenting. Vi har det mysig katten och jag i vårt julpyntade hem. Sambon är bortrest ett par dagar.Känner att ensamheten är behövlig. Eller behövlig är kanske fel ord… men det kan vara såå skönt att få vara ensam och rå om bara sig själv! Förut för nåt år sedan var ensamheten något som skrämde mig, jag klarade helt enkelt inte av att vara ensam. Å något som jag tyckte att var ännu värre var avsked. Avsked tycker jag inte om i dagens läge heller, men det är en annan känsla nu, det känns inte som om hjärtat ska gå i tusen bitar! För dessa människor som jag tycker att det är jobbigt att ta avsked av finns i mitt hjärta. Dom sitter där i sitt ”hjärterum” å önskar mig allt gott! 🙂
Å den skrämmande ensamheten…. ja, det har blivit en härlig, rofylld ensamhet som jag njuter av! Det är nog tack vare dessa änglar som finns i min närhet! Tackar!
Men …. Jovisst jag SAKNAR min hjärtevän….. massor! Men något sa mig att det är bra att känna saknad ibland…. Det är ju så härligt sen när man ses igen…
 
Det där sista låter bra, det kör vi på tycker jag 🙂
 
Jag önskar bara jag  snart får träffa min guardian ANGEL, det är längesen vi sågs nu. Men hon sitter ju där i sitt hjärterum och ger mig många bra och kloka råd om både stort och smått 🙂
 
Ha det gott alla änglar!
 
Publicerat i Okategoriserade, Vardagligheter | 1 kommentar

14 dagar kvar…

Ja det är faktiskt bara 2 veckor kvar till julafton! Men när jag tittar ut genom fönstret så ser det ut som ja…september kanske! Jag vill ha snö!!! Det är ju så vackert att se på…. När man sitter inomhus… Så är det ju synd om tomten om han tvingas gå eller rida på sina renar för att dela ut alla klappar! Det kan bli tungt det! Tomten får säkert ryggskott då… Bäst att snön kommer så han kan åka i sin släde 🙂
Men nej, jag är inte färdig med allt julklappsbestyr. Men det lugnt!!! Ingen panik, lugnt i ledet! Det är ju HELA 14 dagar kvar… Så tänker jag varje år och jo… varje år slutar det med att man panik köper nån dyr liten grej åt nån man kommit på att man glömt köpa julklapp åt! En dyr grej som mottagaren egentligen inte har behov av eller kanske inte ens vill ha!!!!
 
Hmmm… ja, men då har man ju köpt något i alla fall 🙂
Men i år har jag bestämt mig för att bli klar i tid…. Jag lovar!
Publicerat i Vardagligheter | 2 kommentarer

Ett gott skratt – en bra medicin

I dag känner jag mig tillfreds med tillvaron. Jag blev bara så glad i morse när jag konstaterade att morgonrutinerna gick fortare i dag än i går! Vilken lycka!
Ja, fortare ja… Jag brukar nog bli irriterad på mig själv ibland för att jag är så förbannat långsam. Jag är rörelsehindrad från födseln så hmmm, borde man inte veta att saker o ting tar längre att utföra vid det här laget då?
 
Men det är nog mera det att smärtorna från endometriosen begränsar mig nog på senare tid mera än vad själva rörelsehindret gör. För om det dessutom gör ont o inte bara är stelt går det bara sååå långsamt att göra allt. Det kan få mig så irriterad!
 
Men som sagt i dag är en bättre dag 🙂
Jag sitter och myser! Med bra musik! Musik är något jag verkligen tycker om, är nog i det närmaste allätare… nästan i alla fall 🙂
 
Film är något jag också tycker mycket om, det finns inget som kan vara så behagligt speciellt under mina sämre dagar, som att se på en bra film som får en att skratta!
 
Skrattet är många gånger en bra medicin! Ett gott skratt kan ju vara så skönt!
 
Ha en bra dag, fylld med många skratt 🙂
Kramar! 
Publicerat i Sjukdomen Endometrios, Vardagligheter | Lämna en kommentar

Ljuva änglar

Den blev rätt okej den här dagen ändå! Trots att det kändes som en ”önskar jag inte stigit upp” dag tidigare..
Men nu kan jag tårögd konstatera vilka ljuva änglar jag har runt om kring mej!
 
Åh, jag fick rosor i dag! Röda! Jag älskar röda rosor! Fick en bukett av min älskade sambo! Han är en av dessa ljuva änglar! Han är som sänd från himlen brukar jag tänka. 🙂
 
Fast det krävs inte mycket för att en dag som börjar dåligt ska bli bättre och få mej på bättre humör. Det kan vara ett besök hos dom trevliga flickorna på posten, att sitta på kaffe med en god vän eller rätt och slätt en värmande kram!
 
Hmmm…. Tänk så mycket en kram kan göra egentligen! Vilket välbefinnande den oftast ger 🙂
 
Men när jag har vansinniga smärtor då känner jag mig nog ganska ensam och liten….
Plötsligt känner jag mig inte ensam längre, jag har ju bloggen! 🙂
HURRA!!! Vad skönt!
Dax att krypa i säng kanske?
 
Tusen änglakramar!
Publicerat i Vardagligheter | 8 kommentarer