Halloj alla Änglar!
Har suttit och rensat bland papper o diverse saker och fick då tid att tänka…. Vad mycket det kan betyda att bli medveten om saker och ting. Tex att våga erkänna att man är rädd för något….
Det var nog delvis via bloggen och mitt skrivande här som jag blev medveten om min rädsla för sjukhus och att jag faktiskt behövde hjälp att hantera den.
Livrädd för att gå till sjukhuset, det var så ångestladdat och innebar ofta mycket smärta… Det var mindre trevliga /smärtsamma undersökningar eller så hamnade jag så akut på operationsbordet att jag inte hann med, det fanns ingen tid för känslor och jag knuffade undan dem.
Ansåg mig själv vara fånig, då jag i vuxen ålder började gråta om man sa ”borde lägga in dig”… Panik, jag ville inte!!
Inte vågar jag ju erkänna att jag är rädd tänkte jag, kunde ju inte själv acceptera min rädsla….
Men så kom den gången då fasaden inte längre höll…. Jag skulle genomgå en undersökning och fick total panik….. Jag minns att någon frågade ”Är du rädd??” Och jag fullkommligt vrålade: JAAA!!!
*Tystnad*

Vad hade jag gjort?
Hade jag erkänt mig svag…..??
Var den första tanken..
Det kändes samtidigt enormt skönt!
Nu hade jag, om än i något av ett misstag,
sagt det jag så länge velat.
Och inte är man ju svag för att man erkänner sig rädd eller gråter, nej snarare tvärtom!!
Nu visste De vårdande Änglarna om min rädsla… Nu kunde de ge och jag kunde ta emot hjälp på ett annat sätt! Efter det är det som om kommunikationen är en annan….
*Jag frågar och får svar på det jag undrar.
*Jag lämnas inte i ovisshet, vet man inte
så tar man reda på och ger mig svar.
*Jag bemöts sakligt och med respekt,
kunskapen om mitt tillstånd värdesätts.
* JAG BLIR TAGEN PÅ ALLVAR!
Så avgörande det kan vara att bara acceptera att någonting är som det är. Ingen tycker att jag är fånig om jag är rädd och skulle någon tycka det – då skulle jag inte bry mig om det…. =)
Jag jobbar på att bearbeta min rädsla, tycker inte att det är behagligt att uppsöka De vårdande Änglarnas hus (det tycker väl ingen) men har kommit en bra bit på vägen! För nog är det bra att den platsen finns och jag högaktar verkligen De vårdande Änglarnas arbete! Ni är sannerligen Änglar med hjärtat på rätta stället!