Men livmodern är ju borta….

Härliga måndag!!
Snön smälter bort, det gör mig glad! Jag vill ju ha vår nu =)

Under kommande vecka ska jag på läkarbesök, en kontroll med möjlighet att ställa frågor.
Det finns nog frågor jag borde ställa, funderingar jag borde vädra.
Men vet inte om jag orkar sitta där och peka, trycka, vända och vrida och redogöra för vad jag kan äta och inte äta.

Den vårdande Ängel jag besöker för dessa ”allmänna” kontroller är fullkomligt underbar!
Lyssnar, tar sig tid, frågar och ser hela mig.

Som jag nämnde i ett tidigare inlägg är det lyckligtvis mycket, mycket sällan som dessa äckligt bekanta förnimmelser om endon kommer.
Men smärtan är bekant…. Jag har berört saken, jag har undrat…

Man tittar många gånger frågande på mig och säger: Men livmodern är ju borta…
Så tror man att problemet är löst… Och så får jag skuldkänslor för att jag ändå sitter där och har ont.

Jag har låg hormondos (i form av plåster) och upplever att smärtan hålls borta LÅNGA perioder. Men känner av övergångsbesvär…
Det är lite antingen eller känns det som!
Men skönt är det att veta vad som är vad nu iallafall och skönt är att själv veta vilken smärtlindring som fungerar! =)

Det är tankarna i huvudet på Skruttet en helt vanlig måndag i April.
En varm Änglakram och med önskan om en underbar dag till dig som kikar in!