Hej alla Änglar!
Dagarna går och under nästa vecka är det dags för människorna med de speciella uppdraget att besöka oss igen. Dessa underbara människor! Jag tycker om dem, beundrar deras yrkesskicklighet. De granskar, undrar, funderar och tillsammans skapar vi den beredskap som Den lilla handens resa innefattar.
Jag tänker inte inte säga att resan hittills har varit lätt. Nej, då skulle jag ljuga!
Jag har gråtit och tyckt att processens olika skeden hittills varit jobbiga! För att sedan finna styrkan och beslutsamheten i att orka fortsätta. Och jag vågar tro på att det finns en mening med att vi genomgår detta…. Och när orken tryter tar Änglarna emot mina/våra tårar samtidigt som de viskar orden… Stå ut Skruttet! Lite till…. Du har modet, du har kraften….
Och som ett ”Plopp” kommer den oanade styrkan och känslan av att…. Det finns bara en väg att gå… Och det är vidare på denna otroliga resa, med en graviditet som inte syns utanpå…. Men i våra hjärtan växer den lilla lilla Ängeln som vi kanske en dag får möta….
Änglakramar!!
Helen Sjöholm – Gabriellas Sång
Stå ut! Nog för att man kan undra och fundera, konstigt att ”vanliga” barnafåenden
inte fodrar några” examen” alls då. . .Kram Skruttet! 🙂
Änglakramar till dig Greta!!
Du har rätt, det finns bara en väg att gå. Och den är värt all möda, alla tårar och alla krafter du lagt ner. Jag önskar dej styrka och hoppas att den dagen kommer fort, då ni äntligen får hålla i er alldeles egna ängel!
Vi gråter, skrattar, hoppas och i bland river längtan i hjärtat något obeskrivligt… Men vi tar det som det kommer…. dag efter dag… vecka efter vecka =) Änglakramar!!