Det regnar. Kalendern visar en måndag. Vi har redan hunnit en bit in i september. En bokad tid fanns att passa. Men telefonen ringde för en stund sedan och en vänlig röst meddelade att tiden måste avbokas pga sjukdom. Fick ny tid och vi sa: Passar bra, Hej!
En helg har passerat. En helg som nog i framtiden kommer visa sig vara en av de mest
betydelsefulla och givande helger i livet. Så mycket positivt, så mycket tips, råd och reflektioner. Fantastiska människor med faschinerande berättelser. Alla med en djup gemensam önskan: Att bli förälder!
En annorlunda känsla finns i hjärtat och i maggropen på mig efter helgen. En känsla av att NU är vi faktiskt äntligen gravida, vi ska bli föräldrar! Testet har visat + .
Än får jag och älskade maken ge oss till tåls och vänta och väntan handlar inte om månader, utan om år!
Högst troligt får vi ännu svara på något klumpiga men välmenade frågor och kommentarer. Och säkert kommer det att finnas de som tror att det är OK att fråga vad som helst. Att vi är för allas beskådan, likt en allmän anslagstavla. Men vi håller ut, vi väntar, längtar och i hjärtat växer det lilla livet. Vår älskade lilla Ängel.
”Det var en gång två kvinnor
deras värld var ej den samma
Den ena kan du inte minnas
den andra kallar du din mamma
Två skilda liv
skapade för att ge dig ett
Den ena blev din stjärna
den andra blev din sol
Den första gav dig liv
den andra lärde dig att leva det
Den ena gav dig kärlekstörst
den andra fanns att släcka den
Den ena gav dig en nationalitet
den andra ett namn
Den ena gav dig fröet av talang
den andra gav dig ett mål
En gav dig känslor
den andra smekte bort din rädsla
Den ena såg ditt första ljuva leende
den andra torkade din tår
Den ena gav dig bort
hon hade inget val
Den andras önskan var ett barn
och Gud ledde henne till ditt hjärtas sal
Och genom tårar du mig frågar
vad gjorde dig till den du är:
Arvet eller miljön?
Ingetdera, min älskling, ingetdera
Du är du tack vare två sorters kärlek
och du är svaret på två kvinnors bön”
(Författare: okänd)
KRAM Skruttet!
Änglakramar tillbaka till dig, min vän!!! =)
Vilken vacker dikt. Den kan väl i tillämpliga delar också gälla två män. Visst är jag pappa men har också blivit kallad pappa.
Ja, dikten är oerhört vacker, talande på något sätt. Därför ville jag ha den på min blogg trots att det är ”emot mina principer” att ha andras dikter här. Absolut kan den gälla även 2 män =) Önskar dig en skön fortsättning på dagen!! Änglakramar!!