”Även den längsta resan börjar med ett litet steg”
Dessa ord får mig att tänka på Adoptionsprocessen.
En lång, krävande men ändå underbar och givande resa som innehåller massor av små steg. Det kan vara tillfällen med föreläsningar, träffar, papperssamlande eller det facto att bara vänta. Själva väntan utgör ju en stor del av tiden.
Tillsammans konstaterade vi tidigare i dag att vår process hittills nog har avancerat i ganska snabbt takt. Det är ca 14 månader sedan folket med det speciella uppdraget – att ge Adoptionsrådgivning – för första gången klev in i Änglagården. Under dessa månader har det skett små – pyttesmå men också större framsteg. Vi har rest framåt, till synes kanske de lilla kan tyckas fånigt, men för oss är varje litet framsteg STORT! En glädje!
Och jag har både en och två gånger tänkt över att vår graviditet ser ut så här.
Inga ”gravidkrämpor” eller tung mage att bära. Något jag faktiskt känner glädje att vara utan. Men gravida är vi ändå – fast utan växande mage 😀
Graviditeten hittills:
14 månader av planerande och väntan; och ännu vet vi inte OM något barn kommer.
Förlåt, men jag måste säga att jag har svårt för att låta bli att le när någon – efter 9 månader får sitt barn och säger att: VÄNTAN har varit såå lång….
I en Adoptionsprocess är 9 månader ofta bara en skit i havet….
…Och väntan för oss vidare – dag efter dag – Månad efter månad…
