Ajabaja!!! Ett morrande hörs..

Ja, nu får jag säga ajabaja åt mig själv!!
Har slarvat en tid och ätit sådant som ögat vill ha och nu får jag betala priset för det, i form av en krånglande mage. Och jag förbannar mig själv för att jag inte haft vett nog att äta med förnuft.

Magen kurrar upprört och kurrandet gör ont. Och jag skänker en tacksamhetens tanke till den som uppfann mjukt dass papper och väldoftande ljus! Jag ser framför mig draken som elakt flinar. Belåtet morrande och frustande sitter den och gottar sig åt min risiga dags form.

Men jag vet att det kommer bättre dagar, jag vet att draken ALDRIG, aldrig vinner i gen.
För jag vet ju hur draken fungerar. Jag och Änglarna kan spelet: Vi vet knepen för att den ska återgå till att ligga och släppa behagligt värmande fisar vid mina fötter 🙂

Nu kommer det att vara en period då magen i stort vill att jag tex ska låta bli:

Ljust och nybakat bröd samt kaffebröd.
Pannstekt mat – ungsteker i stället.
Mjölkprodukter (även HYLA som jag vanligtvis tål)
Färsk frukt – då speciellt Äppel, Persika, päron och banan.

Jag skulle önska att det fanns en kokbok med recept och matråd för personer med Endometrios. För detta lömska helvetiska monster är inte lätt att förstå sig på! Det är sannerligen ingen fröjd att bära! Blä för endorelaterade magkrångel! Skitsaker!

I dag blir vetevärmen, levande ljus och vila mitt sällskap.
Men både här och annanstans finns alla ni Änglar som ger mig den kraft, mod, kämparglöd och värmande kramar som behövs för att orka. Utan alla er Änglar skulle draken utplåna mig – utan er skulle jag inte orka!

För ensam är inte stark!