Snälla älskade änglar

Snälla älskade änglar, er hjälp jag nu så väl behöver
För än är det inte över.
 
Snälla älskade änglar, hjälp mig stå ut
Hjälp mig orka ända till slut.
 
Snälla älskade änglar, smärtan gör mig rädd
Låt mig få ligga stilla på er mjuka vingebädd.
 
Snälla älskade änglar, jag gråter, bönar och ber
Jag hoppas jag snart åter framför spegeln står och ler.
 
Snälla älskade änglar, nu glädjs jag åt det lilla jag har
Trots allt finns guldkornen i livet kvar.
 
Det här inlägget postades i Dikter, Sjukdomen Endometrios. Bokmärk permalänken.

6 svar på Snälla älskade änglar

  1. Sanni skriver:

    Vill ju så gärna hjälpa till på något sätt, men samtidigt sitter man bara här och läser och känner sig maktlös, men samtidigt finns där en känsla av enorm respekt; Du är beundransvärt stark! Så nu sitter jag här och håller fingrar och tår på att det snart ska komma ett slut på allt krångel för dig.
    Kramar!!

  2. Anonym skriver:

    Min kära lilla ängel där långt borta, tack för att du tröstade mej idag och fick mej att le igen. Det borde ha varit jag som skulle ha tröstat, men idag fanns inga sådana ord i mitt lexikon.Men vi väntar med öppna famnar att få krama om dej och vet att till dess får du all kärlek och tröst av din ängel med guldhjärtat. Du är vår ängel.Kram Stina

    • skruttet skriver:

      Änglarna är med mig. Dom tar mig i hand, dom lämnar mig inte ensam på en öde strand. Draken kom väl nära, grymheten fanns där. Men bort från allt det onda alla änglar mig på sina vingar bär!

  3. Anonym skriver:

    P.S. svärfar ville oxå sända dej en varm kram D.S.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.