Intensiv rehabiliteringen inleddes så i dag 🙂
Som brukligt efter första dagen är jag nu totalt slut i både kropp och knopp!
Jag har pratat, pratat och pratat. Och visat min fysiska utgångspunkt.
Jag har pratat om återkommande operationer, om besvikelser och om sorgen som kommer när man gång på gång kastas tillbaka till ruta ett. I form av nya återhämtningar och andra måsten som inte hör till det liv jag vill ha.
Men jag har också pratat om hoppet jag bär, om den ljusa framtid jag ser, om skrivandet som betyder så mycket och om de fina Änglar som finns runtom mig.
Utifrån det jag berättat och visat bedöms och funderas det sedan. Man ser styrkor, man ser svagheter, man ser förutsättningar, drömmar och mål. Allt bakas sedan ihop till ett program och helheten vårdas. Det känns så skönt!
Vi börjar med denna vecka och ser sedan vartåt det bär.
Änglakramar!!
