Samtidigt som det nytända ljuset tar ett försiktigt andetag öppnar jag den lilla laptopens webbläsare.
Jag klickar runt en stund. Och min vana trogen för ett av klicken mig in på Kristians läsvärda blogg, ”I Kroppen min”. För att ta del av det målande ordflöde som han gång på gång givit mig och en gigantisk mängd andra läsare.
Mina ögon tåras när jag läser det senaste flödet. Hans kamp är nu över.
Orden har tystnat. Flödet är efter detta slut.
Mina fingrar känns plötsligt så stela.
Himlen har blivit en Ängel rikare.
Tack, Kristian, för det vackra och oerhört livslärande ordflödet du gav oss. Vila i frid!
Ta hand om varandra,
Änglakramar!!
(Bilden är googlad)
