Muren är borta

Godmorgon!

Säger jag, i dag blir det en bra dag! Kaffebryggaren har nyss puttrat färdig… Min fyrbennta lurviga sambo har fått mat och blivit utsläppt…
När jag vaknade i morse tyckte jag att allt kändes annorunda… Så skönt att släppa ut all rädsla, all panik, och alla andra känslor…. Jag kan sätta ord på dem… Och jag kan släppa ut tårar, jag kan bli arg…. Utan att hela tiden ursäkta mig….Det är naturligt att gråta, tårar är inget farligt.
Det känns som den skyddsmur jag en gång hade för att skydda mig mot smärtan är borta…. Änglarna fick jobba hårt för att rasera muren och jag vet att jag och Änglarna ännu får jobba ett bra tag för att muren av rädsla och ogråtna tårar inte ska byggas upp igen…
Innanför skyddsmuren, där jag visade hur jag egentligen mådde, var det inte många Änglar som slapp… Utåt var falska fasaden (leendet) min vän…. Jag byggde min egen vallgrav… I vallgraven har jag fallit tillbaka vid varje bakslag… Mindre djupt för varje gång….
Änglarna har funnits där, skyddat mig med sina vingar och låtit mig vila i den stora Änglafamnen då jag har behövt… Änglarna har visat mig att jag inte behöver någon mur… Att ljuset och smärtfriheten även finns utanför….
Muren är nu borta, den falska fasaden likaså
Nu visar jag världen hur jag egentligen faktiskt mår
 
Änglarna finns där genom glädje och sorg
Nu skyddar jag mig inte längre med någon borg
 
Draken finns fortfarande där i bland
flyter jag i mörkrets vatten så hjälper Änglarna mig i land
 
Vallgraven finns ännu där, inte lika djup som förr
Nu är inte smärtan längre så mörk
( skruttet 15.5.08 )
Det här inlägget postades i Dikter, Tankeblogg. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.