Hej igen!
Dags för lite tankeinlägg känner jag.
Dags för lite tankeinlägg känner jag.
Jag har många gånger konstaterat att jag har ett bra liv, jag är lycklig, jag mår riktigt bra med undantag för vissa perioder.
Men ibland kommer en längtan, likt en kniv som vrids om i hjärtat på mig, en längtan som jag har skrivit om förr, en längtan efter ett barn.
Jag älskar barn av hela min själ, och jag gläds med alla som är förunnade att ha ett eller flera.
Jag klarar av att se växande magar, föräldrar med barnvagnar på stan och jag fullkommligt älskar att tillbringa tid med de älskade änglabarn som finns i min närhet!!
Men ibland vill jag inte höra…. Ibland blir jag lessen och hjärtat gör ont så fort jag ser en stövel i miniformat eller dyllikt….Längtan gör sig påmind….
Vad jag ska göra åt det, vet jag inte riktigt. Men det är jobbigt!!!
Då släpper jag ut lite tårar, torkar även <3-Ängelns, och ser glädjen i att vi är viktiga Änglar i de små änglaliv som finns omkring oss!!
Men denna längtan….. WTF vad ont den kan göra!!!
Styrkekram från mig och alla kattungarna!
Tack så mycket! Änglakram tillbaka!!
Det är svårt för någon att sätta sig in i din situation men jag kan ändå tänka mig lite hur det måste kännas mellan varven. Att skaffa barn är en stor sak i livet. En stor kram från mig med!
Längtan känns lättare då jag har släppt ut den lite grann här!
Du vill inte tänka på adoption? Det kanske inte känns som samma sak?
Känner med dig!
Kram Cecilia (har utmanat dig på min blogg)
Jodå, adoption är ett tänkbart alternativ =) Har tidigare (oktober 2007) skrivit om mina mina tankar kring detta =) Änglakramar!!