Hej och hå!
Vi har hunnit till veckans mitt och en bit in i mars redan.
Solen kastar sina strålar över snön och lägger ett skimmer över snöskaren, fantastiskt vackert är det! Jag njuter av vetskapen att om en månad så är nog större delen av snön borta och barmark syns. Håll ut kära läsare – våren kommer.
Förkylningskänslan kom på besök för någon dag sedan. Jag försökte hindra bacillerna från att få fäste men nu är det nog bara att inse att bobborna har invaderat min kropp. Och med tanke på den enorma trötthetskänsla som råder så tycks de finna en väldig glädje i att leka tafatt med varandra. Trevligt om det rorar någon. Men definitivt inte mig! Så ber å de bestämdaste: Vik hädan, tack!
Det fanns ett lett träningspass tillsammans med den behandlande Ängeln inbokat i morgon. Det fick jag snällt avboka och ge kroppen vila. Och kanske det är bra med lite vila nu efter beskedet vi fick förra veckan. Adoptionsprocessen har varit en betydande motivationskälla efter de båda fotoperationerna. Den fick mig att orka fast det gjorde ont. Orka kämpa! Orka framåt! Nu behöver jag andra källor för att orka. Och jag vet att jag kommer att finna dem. Men jag har slutat leta efter dem.
Ibland är det just det som behövs i livet. Att man stannar upp. Väntar. Reflekterar.
Och slutar leta. Då finner man ofta det man söker.
Nu är det dags att försöka finna matlusten och laga lite lättlunch.
Ha en fin onsdag,
Änglakramar!!
