En spännande väntan har tagit sin början…

Det är kväll.
Några ljus brinner stillsamt på en hylla.
Mitt hår är vått efter bastubadet vi nyss avslutat.
Tusen tankar snurrar i mitt huvud.
Det är svårt att få dem till begripliga ord känner jag.
Det är fina tankar. Bra tankar.
Tankar som kan sammanfattas med en enda mening:
SLUTA ALDRIG HOPPAS – LÅT ALDRIG DINA DRÖMMAR DÖ.

Nångång i tiderna skrev jag ett ordflöde om att fortsätta tro.
Att fortsätta drömma och kämpa trots att det mesta till synes talar för motsatsen.
I det mörkaste mörker kan det finnas en öppen dörr. En dörr som man kanske förr inte lagt märke till. Eller kanske är det så att den rätta tiden inte infunnit sig. Och ibland bjuder livet på vad som kan kännas som tvära kast. Men nu känns det som tiden är rätt. Rätt att skriva om hoppet som lever än. Hoppet om att en dag kunna hälsa en liten Ängel välkommen till vårt hem.

Vi har åter mött människorna med det speciella uppdraget. Vi har gått igenom ännu en utredning och nu har en ny dörr har öppnats för oss. För: Vi har nu godkänts som fosterföräldrar!

En spännande väntan har tagit sin början!
Änglakramar!!