Kommer att numrera inläggen så att de läses i rätt ordning….
NR 1/4:
Jag lägger fingrarna på tangentbordet och känslan som jag bär i mitt inre kommer upp till ytan. Vem är jag? Vart tog jag vägen? Borta är Skruttet med skinn på näsan….Borta är tron på mig själv.
Hon ersattes av ett Skrutt som nästan ursäktar sig för sin existens, rädd att göra fel, rädd att vara till besvär…Blir hon trampad på av någon som tror sig veta hur allting är…. Då överreagerar jag kanske lite ibland, men stundens känsla av vanmakt och hopplöshet gör att jag oftast faller….. Rädd för vad som är fel… Rädd för vad som ska hittas nästa gång jag undersöks…. RÄDD för att förlora mer än vad jag redan gjort…
Så ser tillvaron ut när draken gästar mig….
skickar uppmuntrande styrkekramar!! 🙂
Tack vännen!!! Värmer!! Änglakramar!
Kramis till dig. Låt dig inte trampas på.
Kram… Försöker för allt jag är värd!
Alla har vi vårt ”onda” att tampas med, men vi ska kämpa för att behålla självrespekten och omtanken om oss själva. Låt ingen trampa på dig, du är värd mer, det vet du. Allt dumt som kan komma i vår väg gör vi bäst i att bara låta rinna av – och bara ta in uppmuntran och positiva tilltal från våra medänglar. Vi tar inte emot något som vill dra ner, och dras vi ner så lyfter vi upp varann. Kram till dig!
Så är det nog!! Funderade läääänge på om blogga om det eller inte… Fattade beslutet att blogga om det, anv skrivandet som ”kanal” för att bearbeta allt Vi kämpar på!! Ger inte upp! Det SKA GÅ!! Änglakramar till dig min vän!!