Det förberedande samtalen med de vårdande Änglarna gick bra.
Bekanta ansiken, Bekanta frågor, Bekanta platser!
Skönt!!!!
Men ändå kändes det ganska egendomligt att en ha en känsla av att ”Känna mig som hemma” på ett ställe som kanske många gånger kan upplevas som mindre trevligt….
Nu VÄNTAR jag med Änglarna igen då… Dags för ännu en undersökning…. Om 2 veckor sover jag på Änglabädden igen för jag vet inte hur mångte gången… Om två veckor finner De vårdande Änglarna förhoppningsvis någon orsak till min ännu periodvis smärtande mage (som nog har bråkat mera igen efter jag började använda hormonplåster)….
Nu är det middag, film & sömn som gäller!!
Änglakramar!!
Änglakramar!!
Ja, fy sjutton för sånt som inte ger sig! Hoppas att du kan sova i alla fall! Kram.
Jo, jobbigast då man är mitt i det!! Då är det så skönt att bara få kasta ut känslor på bloggen och hitta, tro och VETA att ljuset kommer igen!! Änglakram!!!
Stackars dig. Har inte varit in på din blogg på några dagar och har totalt missat hur du mått… Fy sjutton för den hemska smärta du måste leva med… Kan inte vara lätt! Hoppas innerligt att dom hittar felet! Stor stor kraam!
Det har varit några tuffa dagar jo, men i dag (söndag) tycks draken börja ge sig i väg och jag kan gå tillsammans med Änglarna till Ängelns rike, där smärtfriheten finns!! Änglakramar till dig, min vän!!