I dag är första dagen på resten av mitt liv =)

Jag bläddrar försiktigt bland dokumenten på datorn, läser… Ur högtalarna strömmar vacker musik, en musik som går rakt in i hjärtat. Det känns som hjärtat är lika öppet som förr, som om orden ligger och trycker på och vill ut.

Läser några ord från dokument från förr, förr då draken härjade och spydde ut sin vrede och brände mig obönhörligt med sin svidande eld, gång på gång…. Dag som natt…

Att leva var en kamp, en kamp med smärta, rädsla och kanske även okunskap. Jag var rädd, rädd för att leva – rädd för att dö.

Men ständigt silade sig en strimma ljus in i mörkret – likt strimman från en dörr som står på glänt. Strimman följdes och jag upptäkte och börrjade tro på min gåva för att leka och skapa  med ord.

Jag övervann med ordlekens hjälp en stor del av mina rädslor. De som tidigare sågs som skrämmande männsikor med vita rockar blev vårdnade Änglar som bildade Änglateamet och gjorde allt vad de kunde för att hjälpa. Med hjälp av ordleken hittades också förmågan att uttrycka mina innersta upplevelser, känslor som jag inte förmådde uttala. Med ordlekens hjälp blev jag lättare att hjälpa!

Ibland blev ordlekens skapelser till dikter, orden kom och meningar bildades. Vissa av dem kom nattetid och orden sattes alltid ner till pappers.

Med mig fanns också människor som jag höll av och älskade djupt, de stod maklösa med ögonen fulla av sorg vareviga gång smärtan härjade. De delade min lättnad och min lycka över att gång på gång vakna och vara vid liv efter varje smärtskov.

De som på olika sätt tog del och hjälpte mig på resan blev och är fortfarande, i mina ögon – Änglar med en speciell plats i mitt hjärta.

Resan hit har varit lång och kantad med sorg, besvikelse, ilska och förtvivlan. Men hoppet har alltid funnits. Hoppet om ett smärtfritt liv, fyllt av livskvalitet.

Jag vann kampen mot smärtan! Jag återfick livsgnistan och kärleken till livet. Och lever i dag lyckligt gift med en av de älskade Änglar som följt mig genom kampen. Och vi hittar guldkornen i tillvaron.  Tillsammans drömmer vi, skapar vi, hoppas vi och tror vi på att:

Livet är inte varken svart eller vitt – det är ljusblått men guldkanten, den får du lägga dit själv!

Änglakramar!!