Promenaden går vidare….

Solen skiner från en klarblå himmel. 🙂
Lunchen är intagen sedan en tid tillbaka.
Mätt och belåten vilar jag nu benen efter ett träningspass på egen hand.
Ett pass tillsammans med den behandlande Ängeln väntar under eftermiddagen.

Gårdagens möte med Änglaprofessorn gick riktigt bra. Nya bilder togs. Det vändes och vreds och noggrant ställdes allt in för att få bilder i rätta vinklar.
Allt såg fint ut!

Jag viftade gladeligen på tårna och uttryckte min innerliga tacksamhet över de nya fotfunktioner professorn gett mig.

Min tacksamhet möttes med ett leende.
Strumpan togs bort. Kan du stå??
Jag nickade och satte ner den nakna foten mot det svala golvet. Stabilt, rakt bär foten mig och ingen smärta i varken höft eller knä. Och på frågan om jag tyckte att det var värt att operera svarade jag ett stort JA!

Ca. en månad av sjukledigheten återstår, sedan hoppas jag vara återställd. Och jag promenerar vidare på den nya finheten för att träna balans och rörelseförmåga.

Och jag måste säga att jag uppskattar professorer som samtalar sakligt på läkarnivå och visar förståelse över livssituation, ser helheten och delar glädjen över de framsteg som görs. Flera sådana skulle vara trevligt!! 😉

Torkar en glädjetår ur ögonvrån och än en gång säger jag TACK Änglaprofessorn, Tack!!