Utan tvekan sade jag “JA”

För någon dag sedan ramlade det in ett nytt kampanjerbjudande från Buzzador i inkorgen på min mail. Inbjudan rör en kampanj där utvalda personer, passande nog,  får möjlighet att testa Air Wicks färgskiftande doftljus.
AirWick_CandlesOch som den stora ljusförbrukare jag är, var jag snabb att tacka “JA” ,

De som väljs ut att testa (buzza) i kampanjen får testa två olika dofter;
 Apple & Cinnamon och den nytillkomna doften Golden Winter Wood.
Den senare nämnda är jag väldigt nyfiken på!

Några dagar återstår innan kampanjbesked ges, så det är bara att vänta och se.
Men, vore inte kampanjen passande så säg?

Har du testat dessa ljus nångång?
Skriv en kommentar och berätta vad du tyckte om dem!

(Bild: ur kampanjinbjudan från Buzzador)

‪#‎airwicktuoksukynttilä‬

Edit: Äsch! Jag blev inte utvald som testare. Nåja, bättre lycka nästa gång!

Publicerat i Buzzador - BUZZ BUZZ!! | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Inget barn ska stå utanför!

Socialt utanförskap_unicefOavsett vem som styr i Sverige finns ett löfte som aldrig infrias: att bryta socialt utanförskap bland barn. Faktum är att utvecklingen snarare går bakåt på flera områden. UNICEF Sverige kräver därför att den nya regeringen tar frågan på allvar. Inga barn ska behöva leva i ett socialt utanförskap. Ställ dig bakom kravet på http://unicef.se/socialt-utanforskap. Gör det nu!

http://unicef.se/ad/CA80E0?target=/socialt-utanforskap

#ingafler

(Foto: UNICEF)

Alla barn ska få vara barn, med samma rättigheter. Barndomen kommer aldrig igen.
Inget barn ska behöva stå utanför!

Hur du går tillväga för att bli bloggare för UNICEF får du veta här.

Änglakramar!!

Publicerat i UNICEF - för varenda unge | Lämna en kommentar

Enkel och god äppelkaka…

Äppelkaka. En nybakt bit till kaffet är bland det godaste jag vet!
Hittade ett enkelt recept en gång, som jag gjorde om lite grann.

Äppelkaka:
4 st   äpplen
3  st  ägg
2 – 2,5 dl  socker
100 g smör
1,5 dl mjölk
4,5 dl vetemjöl
2,5 tsk bakpulver
1, 5 tsk vaniljsocker

Äppelkaka
Gör så här: 

Skala äpplena och skär dem i klyftor/skivor. (Lägg klyftorna i en skål med vatten så de inte mörknar) Vispa ägg och socker pösigt. Smält smör och låt det svalna innan du blandar i mjölken. Blanda sedan mjöl, bakpulver samt vaniljsocker. Rör ner blandningen i det vispade ägget.  Smörj en långpanna av mindre modell, 25 x 35 cm. Häll till sist ner mjölkblandningen. Rör om och häll smeten i formen. Stick ner äppelklyftorna. Strö över socker och kanel.

Grädda i 200 grader ca.35 min.

Låt sedan kakan svalna lite innan du skär den i bitar.
Servera som sådan alternativt med vaniljsås eller glass.
Sist och slutligen: NJUT!

Lycka till!

Publicerat i I köket med Skruttet, Skruttet Tipsar | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Tillsammans vinner vi kampen!!

Detta skrevs för ett tag sedan: (läs allt här)
“På dasset satt jag. Rejält öm i mage och röv. Jag orkade ingenting!
Blint stirrade jag.  På något så simpelt som två  brinnande värmeljus med doft.
Som en symbol och för att minnas att livet blir ljust igen.”

Fokusera. Andas. Långa djupa andetag. Ett. Två. Tre.
Och än en gång kände jag hur kroppen gjorde sig redo att skydda sig från drakens eld.
Det gick inte. Draken brände mig och nu i ännu högre grad.

Snabbt såg jag/vi mönstret och insåg. Jag behöver hjälp!
Fina vårdande Änglarna tog emot mig. Professionellt och sakligt.
Man smärtlindrade. Det tog udden av drakens svans.
Undersökningar och provtagningar avlöste varann.
Men då inget synbart fel kunde hittas skickades jag hem.
Med en akutremiss till vidareutredning och  ett “sök igen om….”
Redan då visste jag; Jag kommer att vara där snart igen…

black-white-flowerMycket riktigt. Där var jag igen.
Upprepade gånger. Och visst fanns det stunder då jag mötte Änglar med rent ut sagt uselt bemötande och mindre trevligt sätt. Men, efter att ha pratat om det, så lämnade jag det så.
Med vetskapen om att: Långvarig smärta är invecklat. Och rent av skrämmande kan den vara för en del.

Rädd.
Det blev jag när jag hörde drakens ilskna vrål. Allt var så bekant.
Jag visste vartåt det bar. Jag levde så förr och dit vill jag inte igen.
Smärtspiralen spann på. Med allt högre fart.
Samtidigt som siffran på smärtskalan steg i grad.

Precis när det behövdes som mest kom hjälpen! Vilken oerhörd lättnad!
Tillsammans med vårdande Änglar inom olika områden får vi sakta ordning på allt.
Och upprepade gånger har jag i olika situationer fått beröm för att ha en realistisk smärtbild och bra copingstrategi.

“Skriv Skruttet! Fortsätt skriv!”

Dagens hjärtevarma TACK går till alla de fantastiska Änglar, både här på bloggen och utanför, som på olika sätt hjälper mig stå ut med uppehållet med hormonbehandlingen och biverkningar nu. Tillsammans vinner vi kampen mot draken igen. Och det kommer att ordna sig igen. Det är jag säker på!

Änglakramar!!

(Googlad bild)

 

Publicerat i Positivt tänkande, Sjukdomen Endometrios | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Höstmorgon…

in-love-1Oktober månad har tagit sin början.
Naturen har bytt skepnad under natten.
Gräset gnistrar så vackert när solens strålar blygt börjar värma.
Morgonfrost.
Det har jag gillat ända sen jag var barn.

Morgonkylan ligger länge i luften.
Den lurviga filuren kommer in efter nattens bravader.
Nosen känns så kall mot min morgonvarma kind.
Några buffar får jag.  För vänlighetens skull.
Men snart hörs ett läte som säger “Nu vill jag ha mat!”

Jag häver fötterna över sängkanten.
Sträcker sömnigt på mig och tänker:
Jag skulle ge vad som helst för att få sova några timmar till!

Någon morgonmänniska har jag då aldrig varit.
Det kommer jag nog heller aldrig att bli.
Kaffekokaren frustar och pustar.
Första muggen kaffe hälls i.
Sakta vaknar huvud och kropp. Se än finns det hopp!
Med långa tänder för jag i mig en ostmacka.

Mitt emot mig sitter den allra vackraste Ängeln i mitt liv.
Vi pratar och gemensamt konstaterar vi att naturen är vacker.
Att det nog är höst.

Sen kallar jobb för oss båda.
Vi kramar varandra.
“Kör försiktigt”, hinner jag säga
innan dörren stängs igen.

Drar på mig en extra tröja. Innan det är dags
att placera arslet på arbetsstolen i det lilla hemmakontoret
och tadel av dagens tidningsblad.

(Bilden är Googlad)

Eva Cassidy – Fields of Gold lyrics

Publicerat i Musik, Vardagligheter | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Hiss eller diss i Pizzadjungeln??

Grandiosa Pizza Tupplasalami

Måndag. Pizza. Här älskar vi det! Så det fick bli en enkel middag i dag.

Dels i form av en Dubbelsalami pizza ur  Grandiosas sortiment. Vare sig nyttigt eller bra för magen, nej. Men välkryddad och attans god var den! Mycket fyllning och ordentligt med ost.
Fyllning: Ananas, mini salami, salami, ost,tomat och gul lök. Kryddad med bl.a. spiskummin, vitlök och cayennepeppar.  Laktosfattig Pizza.

Prisvärd: Javisst! 🙂

tonfiskpizzaVi testade också Dr. Oetkers  Pizza Tonno. Och vi delade uppfattningen om att den var ganska smaklös och tam.
Förpackningen utlovade en krispig (eller var det kanske spröd?) botten. Den märkte vi nog just inget av. Gräddning med varmluft inte att föredra här. Eller kanske gräddades den för kort tid ändå?
Man har lagt på rätt  ordentligt med fyllning och ost. BRA!
Fyllning: Tonfisk, soltorkad tomat, örter, mozzarella ost och stekt lök.

Dr. Oetker  har en hel del pizzor  i sitt sortiment. Men detta var ingen favorit trots att jag gillar tonfisk. Bättre kan de!
Prisvärd: Nja, inte enligt min/vår smak.

Är du en pizzaälskare?
Favoritpizzan, vilken är det?

Ha en fortsatt fin kväll,
Änglakramar!

 

Publicerat i Skruttet Testar, Skruttet Tipsar | Etiketter , , , , | 4 kommentarer

“Gå hem och lägg dig!”

Torsdag.
Sakta kommer energin. Sakta börjar jag orka igen.
Och dagens inbokade träningstid kom som på beställning.
Efter ett oplanerat uppehåll kändes det riktigt bra att töja, vrida, och vända.
Försiktigt. Långsamt.

Huvudet säger:
“Kom i håg, gör inte för mycket nu. Vila. Ta det lite lugnt än”

Då och då måste jag påminna mig själv. Högt. Och sådär lagom argt.
Jag lyckas väl si så där. Det ska väl motvilligt erkännas. 
Jag vill så mycket. Men fysiken går på halvfart.
Min kropp känns uttröttad och seg.

Några dagar har passerat sedan draken slutade bränna mig med sin svidande eld.
Distans. Det har jag fått nu. Tror jag.
Distans för att se tillbaka och lära mig något av det skov som tömde mig totalt. På allt.

Det förvånar mig att draken kunde golva mig med en sån intensiv kraft.
Samtidigt som det ligger lite logik i det. Jag har ju känt de bekanta signalerna.
Liksom känt i kroppen (och knoppen) att något var på gång.
Men  jag har inte brytt mig om känslan. Utan har istället tänkt:

“Det är säkert något tillfälligt – snart är det bra.”.
(Nu i efterhand; Haha, låt mig småle! You wish!)

Bye_bye

Jag har ju sagt att draken har blivit en listig jävel. Nära mig har den legat – ibland undangömd, ibland mer synlig – och väntat.
Väntat på precis rätt tillfälle att ge mig en rejäl pisksnärt. På precis “rätt” ställe.
Ett endaste väl tilltaget pisk med svansen var allt som behövdes.

Draken flinade elakt och fnyste:
“Haha, nu du Skuttet! Nu kommer du inte undan. Nu har jag dig!
Inga Änglar kan skydda dig, Nu är du min!”

Och innan jag visste ordet av kändes elden och den bekanta svedan i skinnet.
Smärtan var ett faktum. Draken hade lyckats med sitt uppdrag.
Att göra mig tillräckligt sårbar. För att få mig ner på knä – plåga mig – för att sist och slutligen tömma mig på all kraft.

Stunden efter var allt en enda stor smärtbubbla.  I sängen låg jag och suckade och kved.
Under wc besöken trodde jag bokstavligen att min sista stund var kommen. Magen bullrade ilsket – det slet och rev i tarmpaketet – allt tömdes på nolltid.

På dasset satt jag. Rejält öm i mage och röv. Jag orkade ingenting!
Blint stirrade jag.  På något så simpelt som två  brinnande värmeljus med doft.
Som en symbol och för att minnas att livet blir ljust igen.
Bara den ilskna draken har vett att lämna mig.

“Seså, iväg med dig – gå hem och lägg dig nu!”

… Fortsättning följer, en annan dag …

Änglakramar!

(Bilden är Googlad)

Publicerat i Sjukdomen Endometrios, Tankeblogg | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Något glädjande ändå!

Lördagen har blivit till kväll.
Jag njuter. Njuter av att känna hur draken sakta, men säkert, drar sig tillbaka.
Äntligen klingar smärtan av!

Gårdagens besök till den vårdande Ängeln gick bra. Nu finns en plan. Gud så skönt!
Och många frågor har fått sina svar. En ny medicin för smärtan ska testas och hormonbehandlingen ska slopas ett tag. Så länge som möjligt vore bra.
Och så länge som humöret tillåter orkar jag/vi.
heart in hand red
I dagsläget tros aktiva härdar av endometrios och sammanväxningar ha orsakat ett kraftigare skov. Därav minns jag smärtan. Den har varit äckligt bekant.

Arg eller lessen. Det är jag inte. Snarare förbryllad och tafatt. Jag använder ju hormoner av relativt svag sort. Men skit samma.
Nu ska substitutions-behandlingen väck och
inkommande vecka väntar ännu ett vårdande Änglabesök.

Det må va hur det vill med allt.
Men, tyder mina kroppssignaler. Det gör jag med bravur i alla fall.
Nog fanns tvivlet en stund i bland. Men nej, se jag kände något rätt ändå.
Något som är glädjande ändå! 😉

Ha en fortsatt skön kväll,
Änglakramar!!

(Bilden är googlad)

Publicerat i Sjukdomen Endometrios, Tankeblogg | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Huvudet sticks inte i sanden mer…

Torsdag.
Draken fortsätter flåsa sin brännande eld över mig.
Intensiteten på smärtan varierar. Tack gode gud för det.
Då hinner jag andas emellan och få kraft.

En lättnad. Det är vad jag känner in i hjärteroten just nu.
Jag/vi mötte en alldeles fantastisk vårdande Ängel i dag!
Som visste vad endometrios var. Som såg helheten och sambanden.
Och sa något annat än: “Det blir nog bra”.

Extra medicin och dropp i några timmar. Och hem igen.
Väl så!

Ett nytt möte med de vårdande Änglarna väntar i morgon.
Vi vet att inga underverk kommer att ske. Men vi ser en ljusning.
Äntligen försöker någon ta ansvar utan att skyffla över mig till någon annans bord.

huvudet i sandenDet är invecklat och svårt…
Men, huvudet sticks inte i sanden mer.
Oerhört skönt!

God natt, sov gott!

(Bilden är googlad)

Publicerat i Sjukdomen Endometrios | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Orken börjar sina…

Tisdag.
Fortfarande nere på knä.
Under veckan som gått har draken regerat till stora delar.
Antalet sömntimmar har varit många. Samtalen för att finna bra hjälp likaså.
Okunskapen och nonchalansen som förekommer är skrämmande och ledsam att se. Men jag vägrar ge mig. För jag/vi vet att det finns hjälp att få och vi söker tills vi rätt Änglar når.

namnlösÅterigen säger jag: det finns fantastiska Änglar som ser helheten och faktiskt försöker förstå. Som hjälper mig att orka när hopp- och maktlöshetens känslor tynger mitt sinne. Och det är dessa Änglar som jag plockar med mig.
All nonchalans och ” Ta några piller – det blir nog bra då!” lämnas där hän. För sånt finns ingen plats.

Jag har mött båda sorter i dag.
Lyckligtvis överväger Änglar av förstnämnda sort!

Jag vet, som sagt, att skovet kommer att ge sig. Draken kommer att dra sig tillbaks.
Det kommer en ljusare dag. Förmodligen rätt så snart.

Men orken börjar sina. Nu behövs ordlekens hjälp.
Så bloggen får nu (för en tid) åter bli det den en gång var; Mitt smärthanteringsredskap.
I det syftet fungerar den utmärkt! (Orkar du inte läsa tankar och reflektioner om smärta?
Använd krysset i högra hörnet då. 😉 )

Det enda alternativ som finns är att kämpa på!
Sov gott, Änglakramar!!

Sarah McLachlan – In the arms of an angel

Publicerat i Musik, Sjukdomen Endometrios, Tankeblogg | Etiketter , , | 2 kommentarer