Njuter av julkalenderstunden, så som jag gjorde som barn…

andra_adventAndra söndagen i advent.
En kall sådan, -11 har mätaren visat nästan hela dagen. I morse vaknade jag, pigg och utvilad, innan mobilens larm börjat tjuta.
Fötterna svängdes över sängkanten och sömndrucket gjorde jag en snabb fysisk check.

Sur eller samarbeta? Vilket läge står barometern på i dag?
”Det lär väl vara på surt läge idag” tänkte jag.
För med tanke på hur mycket jag gick igår talade allt för att barometern skulle visa SUR.
Med små vickande rörelser väckte jag mina finheter till liv och kände efter…
Nej då! Inget surt från benen här!

Förvånad men ytterst tacksam. Det är jag. För under de senaste dagarna har jag krävt mer av kroppen och mina vänner kryckorna har fått jobba mycket mer.
Sakta går det, fortfarande. Men jag orkar riktigt bra.  Utan paus och Lyx-Åket på hjul står hemma allt oftare.

I morse var gårdagens ”I morgon blir vi bara hemma” övernskommelse en skön känsla.
Tillsammans njöt vi av frukost med skinksemla och kaffe. Samtidigt som det 8:e avsnittet av årets julkalender från svt: ”Barna Hedenhös uppfinner julen” sågs.
Där satt vi i soffan och jag njöt av julkalenderstunden, precis som när jag var barn.
Spännande! Hur ska det gå?? 🙂 Årets julkalender är så underbart bra!

Lugnt och skönt har det varit, som sagt. Skrivit, lite film och vila.
Nu känner jag mig redo för den kommande veckan.
Tillika som jag konstaterar att: Sämre kunde andra advent varit 🙂

Änglakramar!!

(Bilden är googlad)

Publicerat i Vardagligheter | Lämna en kommentar

Till de blåvita kämparnas ära!

IMG_6058Fredag. Den 6:e dagen i december och för många innebär det ledighet. Vi firar Finlands självständighetsdag. Den 96:e i ordningen är det.

I dag känner jag tacksamhet till landets kämpar.
Till självständigheten och till ett land utan bombande krig.

Tack, Finland, för att vi får ha det så bra!
I dag brinner ljusen i  finsk designade Iittala – Festivo ljusstakar. Med blå och vita ljus –  till de finska kämparnas ära!

Ha en fin Självständighetsdag,
Änglakramar!!

Jean Sibelius – Finlandia

Publicerat i Musik, Vardagligheter | Lämna en kommentar

Av kärlek till orden…

Torsdag.
Snön fullkomligen vräker ner och rapporten lovar halt väglag och storm.
Så kör försiktigt ni som av någon anledning måste ut!

Här, inomhus är det varmt och gott. Jag njuter!

Några glaslyktor står utplacerade på en hylla. I alla brinner ljus och som lite vardagslyx valde jag ett med doft. En lite kryddigare doft ur Partylites sortiment.
Lagerbär står det på asken.
När ljuset brunnit en stund känner jag att vi inte kommer inte riktigt överens. Lagerbäret och jag.  Och kan hända det nog har konstaterats förr att: De kryddiga dofterna inte riktigt är min grej. De dofterna känns ganska  koncentrerade och just lagerbär är nog en aning för stark enligt mitt tycke.

Nåja, det om det. Något helt annat nu.

Kärlek_ läsa_bokOrdfylld. Det beskriver hur dagen varit. Jag har mailat, skrivit, sms:at och kommenterat statusar. I lugn och ro har jag läst, bloggar och andra skriverier. Både tyst och högt för mig själv. Med syftet att utmana mig själv och Läs- och skrivsvårigheterna jag bär. Att skriva, hantera stora mängder text och läsa tyst går bra. Det har jag väl inövat för det gör jag så gott som varje dag.

Men med högläsningen är det värre. ”Tolkningsmomenten” blir flera och kräver mer. Vilket medför att jag ofta läser fel. Om jag skäms när det blir fel? Ja, det händer ibland att det ligger nära till hands. Att läsa en längre okänd text inför helt okänt folk är rent av en plåga. Det skulle jag så gärna någon gång vilja våga. Älskar ju orden så!

Har du nåt tips på övning som är bra? Då skulle jag bli riktigt glad!
Änglakramar!!

(Bilden är googlad)

Emeli Sandé – Read All About It

Publicerat i Musik, Skruttet Testar, Tankeblogg, Vardagligheter | Etiketter | Lämna en kommentar

Blogg för Årets Handikappdag: Jag vet ju inget annat. Det är mitt liv….

I dag har det den internationella Handikappdagen.
Dagen uppmärksammas med tidningsartiklar, föreläsningar och andra evenemang.
Som bloggskribent vill jag göra vad jag kan. Därför låter jag bloggen som helhet bli mitt bidrag till årets dag. Av den enkla anledningen att syftet med dagen är bland annat att synliggöra och informera om livet med ett hinder. Samtidigt som man vill minska fördomarna mot funktionshinder.

red_heart_in_handTankarna går osökt till mina egna erfarenheter.
Personligen tycker jag inte alls att det är svårt att leva med varken mina vänner kryckorna eller det lyxiga vrålåket på hjul. Jag vet ju inget annat. Det är mitt liv.
Och min förhoppning är att jag genom ordleken i bloggen ger, dig som läsare, en ökad förståelse för funktionshinder. Att du, vid nästa möte, ser personen bakom hindret.

Så som jag nämnt flera gånger i mina ordflöden är det avgörande att man har de rätta förutsättningarna för att livet med hjälpmedel, anpassningar och div terapier ska fungera. Tillika som det handlar om att ha rätt folk runt sig. Folk som kräver att man gör saker själv fast det tar länge. Som är den extra handen när det behövs. Och axeln man kan lipa mot när livet känns pest.

Det sistnämnda förstod jag verkligen vikten av efter de båda fotoperationerna.
Och även när jag sökte arbete och till synes bara fick en tystnad eller ’det går inte’ till svar.
Tror ni jag gav mig?? Näpp!!
Skam den som ger sig och efter otaliga försök lyckades det tillslut! Äntligen!!
Jag behöver väl knappast nämna hur glad jag var den dagen jag fick sälla mig till de deltidsarbetande människornas skara?!?

Svårast är nog ändå att finna energi och ork. Och då menar jag ork att slåss mot myndigheternas trögflytande byråkrati. Myndigheter som tryckta av stram budget kan ifrågasätta om det faktiskt finns ett behov. Och när saker sitter fastklistrade i myndigheternas ifrågasättande måste man ha tron på sig själv. Då gäller det att slåss för att kunna fasthålla rätten att leva ett så självständigt liv som möjligt. Det kan vara allt annat än skoj!

Att Däremot ta kol på folks fördomar gentemot funktionsnedsatta personer roar mig något alldeles enormt. Jag älskar att se ansiktsuttrycket;  Stå med tappad haka.
Och lika mycket roas jag av när någon kommer på sig själv med att fråga något som kan vara något närmast idioti.
För att inte tala om det faktum att gång på gång lyckas motbevisa om någon säger att det inte går eller att jag inte kan!!

Åhjo.  Allt går.
Med en positiv livssyn kommer man långt,
Änglakramar!!

(Bilden är googlad)

Publicerat i Positivt tänkande, Tankeblogg, Tänkvärda ord, Vardagligheter | Lämna en kommentar

Traditionens inslag har funnits i dag..

Almanackan på väggen visar en lördag. Den sista i november.
Många  besöker traditionsenligt en marknad eftersom lillajul firas just i dag.
Här är marknadstraditionen inget undantag.

Vi drog på oss ordentligt med kläder och klev ut i den nyfallna snön som kommit under natten. Så vackert och ljust det var! Precis lagom kallt.

I år valde vi att besöka en marknad av inomhus modell. Och vi väntade någon timme innan vi for för att slippa trängsel. Trevliga möten blev det – mycket hann vi se. Marknadsborden fylldes med stickat, hembakat, karameller och sylt.
När vi vände hemåt hade våra kassar mer än väl fyllts.

glöggI kväll inleder vi väntan på julen. Med must och julmat.
Men bara lite grann.
Och under kvällen värms bastun. Efteråt myser vi med glögg, eld i spisen och kanske någon bit mörk choklad, medan vi avslutar kvällen med att se den kritikerrosade James Cameron – filmen Avarar.

Ha en fortsatt trevlig kväll och En riktigt trevlig lillajul önskar vi just dig, Änglakramar!!!

(Bilden är googlad)

Publicerat i Filmtips, Vardagligheter | Lämna en kommentar

Adventstiden stundar…

Ikea_adventInkommande söndag är det dags att vända blad i kalendern.
Då är december månad här och vi inleder med att tända det första ljuset i advent.

Så här ser vår ljuskreation ut inför årets advent. Glädjen blev stor när jag hittade ljusen i block format! Dessa kan man finna i Ikeas ljussortiment.

Ljus är vackert men medför också en brandrisk. Så kom i håg: Lämna aldrig rummet med ljuset tänt!

Änglakramar!!

Publicerat i Skruttet Tipsar, Vardagligheter | Lämna en kommentar

Bland Änglar, tomtar och stjärnor…

Ikväll har vi bakat.
Doften av nybakt pepparkaka ligger tät. Den instrumentala julmusiken ljuder.
Ljusen brinner.

Vi gjorde lite enkelt för oss och köpte en lite mindre mängd färdig deg. Har ju en förkärlek för att testa olika produkter så fort chansen kommer. Därför valdes ett märke vi inte tidigare haft. Det blev Nyåkers färdiga pepparkaksdeg som fick hamna under kaveln.

pepparkaksbakProduktkritikern i mig vaknade när det var dags att börja kalva ut degen.
Före bakningen fick degen ligga framme i rumstemperatur en god stund. Trots det kändes degen väldigt ”tungarbetad”och ville spricka en hel del vid utkavlingen. Kanske degen inte varit framme tillräckligt länge ändå?

När degen väl var utkavlad var den lätt att hantera, under förutsättning att man inte kavlade den för tunn. Formar av Tomtar, Änglar, stjärnor och hjärtan i varierande storlek trycktes ut. Fyra plåtar räckte degen till. Rätt passande mängd. Och säg den som inte smakar på pepparkaksdegen vid bakningen.. Det hör ju liksom lite till…

Ja, jag klappar mig nöjt på magen och intygar: Nej, nej, smaken var det inga fel på alls!
Så nu tror jag bestämt att jag ska gå och avnjuta en, eller rentav två kakor i färdiggräddat format. Tillsammans med en stor mugg KAFFE!

Ha en skön fortsättning på kvällen,
Änglakramar!!

Peter Jöback – Snön Föll

Publicerat i I köket med Skruttet, Musik | Lämna en kommentar

På med dubbarna gott folk!!

Fredag och helg på kommande!
Så skönt efter en vecka fullspäckad med händelser av olika slag.

Utanför fönstret har världen bytt skepnad under natten. Ett fint och lagom tjockt täcke av vit, fluffig nysnö pryder marken. Ljus och vackert är det, javisst. Men halkan tycker jag och min kropp som bekant inte om. Vi får sån träningsvärk av allt balanserande.

Min vän kryckan kommer inte heller överens med halkan. Eller rättare sagt de dubbar som finns på marknaden. Vi har provat flera stycken genom åren men han vägrar att hålla dem under sig. Han menar att det är obekvämt och tycker att vi luras till säkerhet. Eftersom han måste ställa sig på exakt rätt sätt för att uppdraget att hålla oss på fötter ska lyckas för honom. Vi kan träna på att gå försiktigt i stället tycker han, kryckvännen min.

Och ger mig samtidigt påminnelsen: Lugnt och sansat, Skruttet!  Ingen stress. isdubb_krycka

Hittills har jag lyssnat på min vän och han har fått rätt. Men nu får han nog ge sig och godkänna dubbarna innan vi halkar och slår oss fördärvade på något sätt. Jag erkänner villigt att de vassa piggarna för tillfället ligger undangömda och jäser längst bak i ett skåp. Där gör de ju inte mycket nytta, under förutsättning att inte dammråttorna tagit beslag på dem då..
Ska genast gå och väcka dem ur dvalan och hojta: På med dubbarna gott folk!!

Men först blir det några baljor kaffe så jag vaknar till liv någon gång i dag.
Ha en fin fredag, Änglakramar!!

(Bilden är googlad)

Publicerat i Vardagligheter | Lämna en kommentar

En spännande väntan har tagit sin början…

Det är kväll.
Några ljus brinner stillsamt på en hylla.
Mitt hår är vått efter bastubadet vi nyss avslutat.
Tusen tankar snurrar i mitt huvud.
Det är svårt att få dem till begripliga ord känner jag.
Det är fina tankar. Bra tankar.
Tankar som kan sammanfattas med en enda mening:
SLUTA ALDRIG HOPPAS – LÅT ALDRIG DINA DRÖMMAR DÖ.

Nångång i tiderna skrev jag ett ordflöde om att fortsätta tro.
Att fortsätta drömma och kämpa trots att det mesta till synes talar för motsatsen.
I det mörkaste mörker kan det finnas en öppen dörr. En dörr som man kanske förr inte lagt märke till. Eller kanske är det så att den rätta tiden inte infunnit sig. Och ibland bjuder livet på vad som kan kännas som tvära kast. Men nu känns det som tiden är rätt. Rätt att skriva om hoppet som lever än. Hoppet om att en dag kunna hälsa en liten Ängel välkommen till vårt hem.

godkäntVi har åter mött människorna med det speciella uppdraget. Vi har gått igenom ännu en utredning och nu har en ny dörr har öppnats för oss. För: Vi har nu godkänts som fosterföräldrar!

En spännande väntan har tagit sin början!
Änglakramar!!

Publicerat i Vägen mot Föräldraskap | 4 kommentarer

Envisheten drog det längsta strået….

1511201315.11.13. Två år har nu passerat sedan jag fick den första finheten av Änglaprofessorerna (9.11.11). Och sämre saker kan man väl sysselsätta sig med en fredag än att ta bort skorna och öva strump- och barfotagång. Det är långdraget det här! ja jag vet! Men jag ger mig INTE! Jag SKA KUNNA STÅ PÅ BOTTEN AV SIMBASSÄNGEN innan vintern är över!! Det ligger inte i min natur att ge upp, Så det så!!

Änglakramar!!

Publicerat i Mot nya fötter: Vägen mot finhet nummer 2., Skruttets Träningsläger - Vägen till en ny fot | Lämna en kommentar