Livet i Änglagården

Det är tisdag kväll och lugnet har lagt sig över Änglaparadiset.
Ger er dagens ordflöde med hjälp av laptopens tangentbord. Ovant rör sig mina fingrar, de landar fel och jag får radera, för att sedan skriva rätt.

Värmeljuset i den vackra Iittala Kivilyktan, av mindre modell,  har just brunnit ut och slocknat. Jag känner lycka över att äntligen ha funnit lyktan i vacker mörklila färg. Ni som följer mig vet att jag har sökt den länge! Snart finns alla färger i samlingen. Jag skulle tro att det endast saknas endast en eller två färger för att uppnå fulltaligt antal.

Det är just det stora färgutbudet som gör att jag gillar den lilla Kivilyktan. Färgutbudet och lyktans stiliga enkelhet gör att man kan lätt kan skapa stämning. Det finns både klara och mörkare färger. De mörkare väljer jag för att skapa en lugn miljö. Klara färger används  som en uppiggande inredningsdetalj.

Att kombinera mörk och klar går också bra – varje färg har sin charm!

Nu börjar felskrivningarna bli många så det är nog dags att tacka för mig.
En riktigt god natt önskar jag dig,
Änglakramar!

Fredagen har åter passerat.
Lördagen är redan här och veckorna löper undan i rasande fart! Många pustar ut av lättnad över att ännu en arbetsvecka är över. Förutsatt att jobbet inte är ett sådant som kräver att man är i tjänst på helgerna då förstås.

Jag tänker på drömmar och yrken. Mina yrkesdrömmar har, likt många andras, varierat stort genom åren.

En tid i väldigt unga år ville jag bli ekonom eller löneräknare, för att nått år senare vara fast besluten om att min framtid fanns inom någon organisation som arbetade med att göra tillvaron bättre för funktionsnedsatta själar i samhället. Jag ville förändra saker. Förbättra villkoren. Och redan då var mitt mål och motto i livet att kunna leva det liv jag vill; min nedsättning till trots. Det målet har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Vilket område det än rör sig om.

Det har väl lyckats både bra och mindre bra. När det gäller arbetssökande så har jag testat två olika varianter när ansökan har skrivits. Att nämna något om min nedsatta funktionsförmåga eller att inte nämna om den. Min erfarenhet talar för att det förstnämnda valet har visat sig vara bäst. Att kort säga som det är, utan några onödiga fakta eller krångliga förklaringar. Men med en vilja att diskutera om det finns funderingar.

Att skiva ansökan är annars något som kan vara rätt så knepigt om man inte är van.
Hur skriver man en bra arbetsansökan?  Ska den vara lång eller kort? Vad ska med och vad kan du lämna bort?

Är just du i färd med att söka jobb och vill få hjälp? Då rekommenderar jag att du klickar  in dig på Metrojobb. Där kan du få lite bra tips och råd om hur du ska skriva, såväl som mycket annat smått och gott!

Mitt råd är inte svårt: Var dig själv – Det vinner du på!

Lycka till,
Änglakramar!